Inser att det endast är två veckor och fem dagar kvar till Spanien och semester. Jisses vad tiden har gått fort. Har inte denna vår gått extremt galet fort? Säkert för att vintern bestämde sig för att stanna några extra månader.
Tycker att det är fantastisk att tiden går så fort, speciellt under extrema jobbperioder, d.v.s när jag har jobb inbokat var och varannan dag och det ända jag längtar efter är att få mysa med min tompa och kompisar. Men det finns också en hel del nackdelar med att tiden bara rusar förbi - JAG HINNER JU KNAPPT REFLEKTERA och stanna i nuet. Att våga stanna upp, känna efter och njuta av dagen är en del av min filosofi, jag kan ju ändå inte påverka vad som ska hända i morgon, nästa vecka eller nästa år. Sjävlklart kan jag skapa mig en grund och påverka en del av mitt liv, men ändå, jag kan ju inte förutspå morgondagen fullt ut. Rätt så scary feeling, men också en känsla som ger mig en tankeställare om att LEVA I NUET.
Hur gör du när allt flyter på och jobb och liv går i ett? Hinner du njuta av dagen fullt ut, eller tänker du hela tiden på vad som ska hända i morgon.?
Jag utmanar dig att våga stanna upp och våga njuta av nuet!
Carpe Diem
Sandy
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar